Länsstyrelsen har beslutat att skydda ett 85 hektar stort skogsområde i Göteborgs kommun, öster om Billdal, som naturreservat.
Det nya naturreservatet, som heter Tråkärrsslätt, består av två delområden. Den norra delen ligger i direkt anslutning till Sandsjöbacka naturreservat. Tråkärrslätts södra del har en vildare karaktär och är mycket kuperat.
Beslutet betyder bland annat att det nya naturreservatets löv- och barrskogar ska få utvecklas fritt utan inverkan av skogsbruk eller exploatering.

https://diarium.lansstyrelsen.se/Case/CaseInfo.aspx?caseID=2429404

Syftet med naturreservatet är att:

• Bevara ett värdefullt tätortsnära naturlandskap med goda förutsättningar
  för ett rikt friluftsliv.
• Bevara och utveckla höga naturvärden knutna till ädellövskog, trivial-lövskog med ädellövinslag, lövblandad barrskog samt tallskog.
• Bevara följande inom området förekommande arter som ingår i EU:s nätverk av Natura 2000-områden, i gynnsamt tillstånd: sångsvan, bivråk, nattskärra, spillkråka, trädlärka och orre.

Syftet ska uppnås genom att:

• Landskapsbilden och de orörda land- och vattenmiljöerna skyddas mot
  Skogsbruk och fysisk exploatering.
• Området tillgängliggörs genom p-plats, skyltar och ett väl markerat och underhållet väg- och stigsystem.
• Graninslaget i lövskogen, samt grantöryngring i rena granbestånd, begränsas genom skötselåtgärder.
• Kulturlandskapets olika hävdformer och kulturhistoriska lämningar vidmakthålls genom återkommande skötsel.
• Jakt inte bedrivs på skogshöns.

Skälen för Länsstyrelsens beslut

Områdets naturvärden och dess kvaliteter för friluftslivet är i hög grad knutna till områdets mosaik av olika skogstyper, där den äldre ädellövskogen är av särskilt Värde. Men även tallskogen, triviallövskogen med ädellövinslag och den lövblandade barrskogen hyser höga värden. Förutsättningen för att natur- och friluftslivsvärden ska bestå är att området undantas från Skogsbruk och annan exploatering.

I området finns redan idag ett Herta! gångstigar och i det norra delområdet finns en anlagd rid- och gångväg. Genom det södra delområdet löper Sandsjöbackaleden, som är en väl utnyttjad vandringled. Områdets storlek och det oexploaterade omgivande landskapet ger besökaren en stark känsla av att befinna sig i en ”vildmark”.

Förutom skogliga naturvärden hyser området även ett rikt fågelliv med bl.a. rödlistade arter som mindre hackspett och nötkråka. Delar av det södra del området utgör Natura 2000-område enligt fågcldirektivet med utpekade arter som sångsvan, bivråk, nattskärra, spillkråka, trädlärka och orre. Av dessa har bl.a. spillkråka observerats i området. Genom formellt skydd av områdets Skogsmiljöer från skogsbruk och exploatering säkerställer Länsstyrelsen även livsmilj öer för de utpekade arterna.

Länsstyrelsens bedömning och motivering

Reservatet utgörs av två skilda områden, A (Årekärr) och B (Tråkärrsslätt). Båda områdena ligger i den allra sydligaste delen av Göteborgs kommun och gränsar till det stora naturreservatet Sandsjöbacka. Större delen av område B ingår redan i naturreservatet Sandsjöbacka men utan restriktioner mot t.ex. skogsbruk.

Den dominerande naturtypen i område A är magra ekskogar, med visst inslag av gran. Området hyser också en relativt stor areal av lövblandad barrskog. Det finns också några betesmarker på tidigare åkermark. Dessa har betats sedan 1970-talet och kan därför med tiden utveckla naturvärden kopplade till bete. Inom område B är skogarna mer varierade. Här finns både blandskogar med ett stort inslag av äldre tall och områden där eken dominerar. Flera fina bäckmiljöer och små kärr finns i området. Båda områdena är bergiga och mycket kuperade. Branter med fuktigt mikroklimat och gynnsam miljö för mossor och lavar förekommer.

Jordbruk har historiskt bedrivits i delar av området och gamla åkrar nyttjas idag som betesmark. Rester av gräshevuxen mark finns även i delar av område B vilket tyder på att här funnits mindre åkrar eller hagar. Stora delar av skogen är tämligen ung och det förekommer ofta gott om enar som står under träden. Detta tyder på att markerna varit betydligt öppnare och att områden troligen varit betade. Sannolikt bredde här ut sig hällmarker och ljunghedar under 1800-talet. Under 1900-talet har området sedan vuxit igen med skog, men i dagsläget finns få spår av större avverkningar.

I de stora kraftledningsgator som passerar områdena finns det kvar ängsväxter som ängsvädd, gullris och blodrot. Arter som troligen var vanliga i området tidigare.

Områdets biologiska bevarandevärden är främst kopplade till magra ekskogar med arter, t.ex. lavar och mossor, knutna till lövskog, särskilt ädellövträd. Det finns även en del bergbranter som har gynnsamt mikroklimat och som gynnar ovanligare lavar och mossor. I området förekommer
även mindre vanliga fågelarter som t.ex. mindre hackspett, en art som behöver större områden med lövskog, och nötkråka som behöver hassel varifrån de kan samla hasselnötter. Även kraftledningsgatorna är värdefulla rör arter i området, med lämpliga miljöer för bl.a. hasselmus. Våtmarker och dammar är värdefulla för olika arter av amfibier och trollsländor.

Utöver området biologiska bevarandevärden har området även höga rekreationsvärden med flera stigar och vägar. I område A finns bl.a. en anlagd ridväg och genom område B löper t.ex. den väl frekventerade Sandsjöbackaleden.

Motivering av beslutet

Med hänsyn till områdets storlek och det stora intrång ett förbud mot produktionsinriktat skogsbruk i området skulle innebära bedömer Länsstyrelsen att bildande av naturreservat är det bästa alternativet för att på lång sikt trygga och förstärka områdets höga naturvärden. För att områdets naturvärden ska kunna bevaras och utvecklas ska skogen i området i huvudsak få utvecklas fritt. Skötselåtgärder, t.ex. röjning, gallring och ringbarkning av gran, som syftar till att gynna lövskogen kommer dock att genomföras, liksom att reducera granföryngringen i områdets små rena granbestånd till förmån för andra träslag. Likaså kommer bete fortgå i områdets kultiverade betesmarker for att på sikt nå en mer naturvårdsintressant flora i dessa miljöer.

1.2 Fakta om området och dess skötsel

Den övergripande målsättningen är att områdets löv- och harrskogsmiljöer får åldras och utveckla naturvärden fritt utan större skötselinsatser. I lövskogama kommer dock röj ning, gallring och ringbarkning av gran genomföras för att gynna lövskogen. I områdets små homogena granbestånd kommer dessutom röjning av granföryngring att genomföras för att på sikt få till en större trädslagsblandning. Bete förekommer idag i flera hagmarksmiljöer i området och målsättningen är att betet ska fortgå i dessa miljöer för att på sikt utveckla en mer naturvårdsintressant betesflora. Befintliga vågar— och stigar i området kommer att markeras och underhållas och infonnationsskyl tar kommer att sättas upp. I anslutning till den norra delen av område A finns idag en befintlig parkeringsplats för besökare.

2.2 Allmän beskrivning av området

Reservatet utgörs av två områden (A — Årekärr och B – Tråkärrsslätt) som båda ligger i den allra sydligaste delen av Göteborgs kommun, ca 4 km väster om Lindome. Båda områdena gränsar till det stora naturreservatet Sandsjöbacka. En stor del av område B har fram till reservatsbildningen ingått i naturreservatet Sandsjöbacka, men utan restriktioner mot t.ex. skogsbruk.

Klimatet är, liksom utmed västkusten i övrigt, starkt präglat av närheten till havet med milda vintrar och en hög nederbörd. Årsnederbörden ligger i Sandsjöbackaområdet på över 800 mm i genomsnitt. En stor del av båda områdena ligger över högsta kustlinjen för området. Berggrunden består i den östra delen av område A och i större delen av område B av granit. I merparten av område A och i den östra delen av område B domineras dock berggrunden av metagabbro som är en basisk bergart, Båda områdena domineras av berg i dagen men förekomster av kärrtorv återfinns spritt i området i låglänta partier. Moränavlagringar förekommer även det spritt i området och i område A dominerar glacial lera i den norra delen och i ett stråk söderut. Där återfinns även ett mindre parti med sand eller grus.

Den dominerande naturtypen i område A är magra ekskogar, med visst inslag av gran. Området hyser också en relativt stor areal av lövblandad barrskog. Det finns också några betesmarker på tidigare åkermark. Dessa har betats sedan 1970-talet och kan därför med tiden utveckla naturvärden kopplade till bete. Inom område B är skogarna mer varierade. Här finns både blandskogar med ett stort inslag av äldre tall och områden där eken dominerar. F lera fina bäckmiljöer och små kärr fmns även i området. Båda områdena är bergiga och mycket kuperade. Branter med fuktigt mikroklimat och gynnsam miljö för mossor och lavar förekommer.

2.3 Mark- och vattenanvändning — då och nu

Genom att studera 1800-talets skifteskartor över Lilla Arekärr och Tråkärrsslätt får man en bild av markanvändningen i området på den tiden. När man tittar på område A så utgjordes de norra delarna av det som ingår i reservatet av inägor. Där som det i dag är betad åkermark var det åker även på 1830-talet. I övrigt bestod området av ängar, beteshagar och berg. De södra delarna av området var utmark som bestod av backar och berg. Kartan över område B visar att de västra delarna av området som nu utgörs av ädellövskog var inägor på den tiden. Det var då öppna marker som bestod av ängar, backar och några mindre åkrar. De östra delarna av området utgjordes till största delen av berg, men också av backar och några torvmossar.

Det som på skifteskartorna kallas backar nyttjades också till hete. Hur bergen nyttjades framgår inte lika tydligt då de endast betecknas som berg. Men sannolikt var skogen betydligt glesare än i dag och användes främst för brännved och för skogshete. Stora delar av utmarken var förmodligen ljunghedar och hällmarker.

Merparten av skogarna i området är alltså sekundära och har uppkommit efter att bete och slåtter upphört. Brukandet av skogen under 1900-talet har varit lågintensiv och det finns inga spår av några större avverkningar. När de öppna markerna har beskogats har ängsväxter som ängsvädd, gullris och blodrot tagit sin tillflykt till de kraftledningsgator som genomkorsar området.

2.4.1 Biologiska bevarandevärden

De biologiska bevarandevärdena är främst kopplade till områdets lövskogsmiljöer, framförallt ekskogarna. Det finns även en del bergbranter som har gynnsamt mikroklimat och som gynnar ovanligare lavar och mossor. I området förekommer även mindre vanliga fågelarter som t.ex. mindre
hackspett, en art som behöver större områden med lövskog, och nötkråka som behöver hassel varifrån de kan samla hasselnötter. Även kraftledningsgatorna är värdefulla för arter i området med lämpliga milj öer för bl.a. hasselmus. Våtmarker och dammar är vidare värdefulla för olika arter av amfibier och trollsländor.

2.4.2 Kulturhistoriska bevarandevärden

I området finns en del stenmurar i anslutning till gammal åkermark. I området finns två intressanta lämningar registrerade (bilaga 3b). Den ena, Askim 8511, är klassad som en övrig kulturhistorisk lämning och består av en stenformation med fornlämningsliknande bildning i västra delen av område A. Formationen är dock sannolikt naturligt skapad. Den andra lämningen är en fornlämning, Lindome 229:1, och består av ett gränsmärke, röse, längs den södra gränsen av område B. Ristningar visar att stenen markerat gränsen mellan Lindome och Askim. Innan freden i Brömsebro 1645 markerade gränsmärket även gränsen mellan Sverige och Danmark.

2.4.3 Friluftslivsvärden

Området har även höga rekreationsvärden med flera stigar och leder. Bl.a. löper den väl frekventerade Sandsjöbackaleden genom område B. 1 anslutning till den norra delen av område A finns en parkeringsplats med informationstavla och härifrån utgår också en ridväg (se bilaga 3e).

2.5 Övrig bebyggelse och anläggningar

Västkuststiftelsen som förvaltar reservatet och äger Arekärr l:4 har ett servitut för ridvägen som belastar Tråkärrsslätt 1:14.

DEL B — SKÖTSEL AV TRÅKÄRRSSLÄTT

3. Skötsel och bevarandemål

3.1 Indelning av skötselområden

Indelning av skötselområden utgår från naturtyp och skötselbehovet. Naturreservatet är indelat i fem stycken skötselområden med tillhörande delområden.

Skötselområdena är:

• Betesmark och betad skog
• Ädellövskog och triviallövskog , visst skötselbehov
• Barrskog, sumpskog och kärr — visst skötselbehov
• Damm

Inom varje skötselområde kan en eller flera naturtyper förekomma. Vad denna indelning grundar sig på redovisas i tabell 2 i bilaga 33. I skötselområdena kan det även finnas Natura 2000-naturtyper, se tabell 3, bilaga 3a.
Naturtyperna och Natura 2000-naturtypernas avgränsningar framgår av hilaga 3c och 3d.

3.2 Bevarandemål

Bevarandemålen preciserar syftet för respektive skötselområde och ger en beskrivning av hur det ska se ut när gynnsamt tillstånd råder. De ger också förutsättningama för den uppföljning som planeras.

3.3 Allmänt om skötseln

Den övergripande målsättningen för området är att områdets skogar ska få åldras och utveckla naturvärden fritt utan större skötselinsatser. I områdets lövskogar kommer dock röjning, avverkning och ringbarkning av gran genomföras för att gynna lövskogen. Bete förekommer idag i flera hagmarksmiljöer i området och målsättningen är att betet ska fortgå i dessa miljöer för att på sikt utveckla en mer naturvårdsintressant flora. Befintliga vägar och stigar i området kommer att markeras och underhållas och informationsskyltar kommer att sättas upp. I områdets norra del finns idag en befmtlig parkeringsplats för besökare.

3.4 Konsekvenser av klimatförändringar

Stormfållningar, ökad mängd svamp- och insektsknutna trädsjukdomar och barkohorreangrepp är möjliga effekter på områdets skogar av ett förändrat klimat.

4. Friluftsliv

Karta med informationsskylt, rid- och gångväg, stigsystem och p-plats.

Bevarandemål:
Två väl underhållna informationsskyltar med beskrivning av naturreservatet ska finnas liksom en väl underhållen p-plats. 3 kilometer väl underhållen rid- och gångväg samt 1 km väl underhållen gångstig ska finnas.

Engångsåtgärder:
Informationstavlor ska sättas upp på de platser som är markerade på karta i bilaga 3e. Tavlorna ska utföras enligt svensk standard och naturvårdsverkets anvisningar Att skylta skyddad natur. De ska bland annat innehålla karta över reservatet samt beskriva dess syfte, bevarandevärden och gällande föreskrifter för allmänheten. En engelsk text eller en engelsk sammanfattning
ska finnas.

Underhållsåtgärder:
Informationsanläggningar ska tillses regelbundet och underhållas vid behov av förvaltaren. Väg— och stigmarkeringar ska underhållas regelbundet. P-platsen och rid- och gångvägen ska grusas vid behov. Grenar och träd som faller över vägar och stigar ska läggas åt sidan.