Billdal är egentligen inte en enda plats, utan ett gäng olika småställen som hänger ihop längs med Säröleden och kusten. Det första man märker när man börjar titta på hus här är att det finns en osynlig gräns som betyder ganska mycket i vardagen. Ena halvan hör till Göteborgs kommun och den andra till Kungsbacka. Det handlar inte bara om vilken skatt man betalar, utan också om vilken skola barnen hamnar i och hur kommunen sköter allt från bygglov till hur snabbt de plogar vägarna på vintern. Det är egentligen det första man behöver bestämma sig för: vill man vara göteborgare eller kungsbackabo?
Nere vid vattnet bor man tätt och har nära till allt som gör Billdal speciellt. Om man tittar på ett område som Skintebo ser man ofta folk gå ner till bryggorna i badrock för ett morgondopp, även om det är en helt vanlig tisdag. Det är ett bekvämt ställe där barnen kan cykla till kompisar utan att behöva korsa några stora vägar. Strax intill ligger Brottkärr, där husen ofta klättrar lite högre upp på bergen och ger en ännu tydligare känsla av att bo i skärgården. Man får dock räkna med att det blåser rätt rejält från havet under stora delar av året, men det glömmer man snabbt en vindstilla julikväll.
För den som vill ha det där lilla extra när det kommer till havsutsikt och badplatser är Uggledal/Hästebeck en naturlig slutpunkt för många promenader. Det är härifrån man når den stora parkeringen till Amundön, och det är i dessa kvarter som närheten till de slipade granithällarna är som mest påtaglig. Det är ett område som känns lite mer avskilt, trots att det bara är några minuter bort från det mesta.
Rör man sig istället inåt mot de mer klassiska Billdals-miljöerna hamnar man ofta kring Billdals Park. Här ligger Heden och Hagen som två trygga famnar med sina äldre villor och lummiga trädgårdar. Det är här man känner historiens vingslag mest, särskilt om man tar en sväng förbi Letsegården där de gamla gårdsnamnen fortfarande lever kvar i folks medvetande. I samma del av Billdal hittar man också Ambjörnhagen, som blivit ett väldigt populärt ställe för de som vill bo nära parkens stigar men ändå ha en modern och lättskött villa.
Hjärtat för barnfamiljerna i Billdal slår kanske som snabbast i Lindås och Hulan. Här snurrar vardagen med Lindåsskolan som nav och den stora idrottshallen där innebandyn dominerar kvällarna. Det är klassiska kvarter där ungarna springer fritt mellan varandras hus. Man märker snabbt att det är här de flesta barnen i området samlas för att träna eller hänga efter skolan. Det är inte de mest dramatiska vyerna i Billdal, men det är förmodligen det mest praktiska stället att bo på om man vill att vardagspusslet ska gå ihop utan att man behöver sitta i bilen hela tiden.
Om man istället föredrar tystnad och vill bo bokstavligen i skogskanten ska man dra sig uppåt mot Snipen och Kopparåsen. Det är backigt och husen ligger ofta så att man ser ut över hela dalen och ibland ända bort till horisonten. Det här är drömmen för den som hellre tar en löprunda i Sandsjöbacka naturreservat än en tur med båten. Här uppe tystnar trafiken från Säröleden och man märker knappt att man är så nära staden, även om man får kämpa lite mer i uppförsbackarna om man ska cykla hem från bussen med matkassar.
För de som vill ha mer svängrum och en känsla av att bo på landet är Spårhaga, Björkedal och Gatersered de områden man ska titta på. Här finns de gamla gårdarna kvar och det är tätt mellan häststoppen på vägarna. Tomterna är betydligt större här än nere vid kusten och man har ofta öppna fält precis utanför fönstret. Trots att det känns som ren landsbygd tar man sig snabbt ut på 158:an och in till stan, vilket gör att man får det bästa av två världar om man trivs med att ha lite avstånd till närmsta granne.
När man väl passerat den där kommun- och länsgränsen i söder kommer man till Kullavik och småställen som Svindal och Tråkärrslätt. För oss som bor i trakten spelar det egentligen ingen roll att det står Kungsbacka på kuvertet, det känns ändå som en del av samma stora område. Här är tempot ofta lite lugnare och man kan hitta badställen som inte blir fullt lika packade under de varmaste sommardagarna. Det är ett område som vuxit enormt på senare år men som på något sätt lyckats behålla sin lite mer småskaliga och lugna känsla.
Oavsett var man till slut landar i Billdal så är det närheten till både skogen och havet som binder ihop allt. Att kunna jobba inne i stan och tjugo minuter senare stå på en klippa vid Amundön och titta ut över Kattegatt är egentligen hela grejen med att bo här. Det spelar ingen roll om man bor i en lägenhet i Skintebo eller på en gård i Spårhaga – livskvaliteten handlar om att man alltid har naturen precis runt hörnet.